Gryt

Många förknippar tyska jaktterriern med grytjakt. Det är inte för inget det blivit så. Hunden är avlad för att vara en orädd och rovviltskarp jaktmaskin. Men även här är det viktigt att göra rätt från början, oavsett ras. När unghunden är mogen för det är det dags att prägla hunden på rovvilt i provgryt. Här gäller det att läsa sin hund. Förstår den inte vad den ska göra har polletten helt enkelt inte trillat ner och man kan bara ta det lugnt och vänta en månad eller två och prova igen. Det går aldrig att forcera en hund till att bli bra i grytet. Har den de rätta anlagen kommer det av sig själv, förr eller senare. Det enda vi egentligen gör är att vi vägleder och uppmuntrar den. Tycker hunden att gryt är det bästa som finns, då finns det också bra förutsättningar för att resten ska bli bra.

Passa även på att träna grytapportering så att hunden lär sig dra ut vilt.

Ett bra sätt att jaga in hunden är att ringa in en räv vid spårsnö i ett gryt som kan klassas som ”enkelt”. Vad som menas med enkelt är att gryten är någorlunda tillgängligt och med få utgångar ifall något skulle hända. Som ofta vid jakt är tystnad otroligt viktigt även vid grytjakt En god idé är att följa med en rutinerad grytjägare om man inte är van. En tysk jaktterrier är en typisk sprängare även om det finns många duktiga förliggare.