I de finska skogarna
mars 2nd, 2011
I samband med att vår Molly skulle till Finland fick jag en inbjudan av mina finska jaktkollegor att stanna och jaga lite. Vi hade pratat om detta nu ett bra tag så jag fick ta mig lite extra tid och se hur grytjakten på mårdhund faktiskt går till hos våra grannar i öst. Mårdhunden är ett vilt som börjat nästla sig in även i Sverige medan i Finland jagas detta vilt aktivt. Nu skulle jag får se hur mina exporter fungerade med sina nya ägare.
Vi åkte tidig morgon och träffades alla på macken för en första fika och snack om vilka gryt som skulle gå igenom. Snö fanns det så gott om att de till och med erbjud sig att dela med sig till oss i söder. 
. Eftersom det var en 80 cm snö ute i skogarna fick vi välja de gryt som låg någotsånär nära skogsvägarna. Visst hade vi även snöskor men vi skulle i alla fall börja med de nära.
Det som slog mig först var att detta var mer som en trevlig utflykt även om det var jakt på agendan. Far och son med ett par vänner till skogs. Väl framme vid grytet, inspekterades in- och utgångarna samt försöka få en bild över hur stort detta gryt var. Detta var ett nyupptäckt gryt som ingen hade jagat i och det visade sig vara ett stort gammal grävlingsgryt men med förmodat mårdhund i. Första hunden var en avkomma och unghund efter Tribiani Bina. Bina tränades och exporterades av mig, så det var extra spännande att se hur hennes avkomma skulle arbeta. Efter släpp gjorde vi andra i ordning en brasa och tog det lugnt och pratade jakt. Det märktes under hela dagen att det var duktiga och rutinerade grytjägare som var mina värdar. Lite då och då pejlades hunden in för att se om det var stilla. Sedan var det dags att göra nedslag. Redan i första nedslaget visade sig att var grävling så vi bytte hund eftersom ofta är tufft för en skarp unghund.
Det byttes till den nu rutinerade Plumthicket Adrenaline ”Adi” som varit väldigt framgångsrik i de finska gryten. Adi som jag också tränade och jagade in innan hon kom till Finland visade sig göra skäl för namnet. Ihärdigt och effektivt arbetade hon med grävlingen som till slut ändå kom undan. Men grytet var stort nog för flera inneboende och det blev två yngre mårdhundar. Jättefint jobbat och tack speciellt till Pekka & Tuula, Jori och Jani för detta trevliga ”studiebesök”.
