Nelly vom Wolfsbau med sitt första jobb
november 17th, 2009
Jaktsäsongen har dragit igång ordentligt så hundarna har fått en hel del arbete. Mellan drevjaktena, som vanligtvis är på helgerna, försöker jag att komma ut på smygjakt och ta med en av mina unghundar. Jag lär mina hundar att följa mig tyst och lugnt i skogen. Det är både trevligt med sällskap samtidigt som det är bra om något oförutsett händer där en hunds hjälp behövs. Den här gången var det min 7 månaders unghund, Nelly, som stod på tur för att komma med mig. Och som hon överraskade mig.
Vi smög i ett brutet landskap med en fin blandning av skog och fält. När jag kom till fältkanten var en räv ute på sök efter möss. Avståndet var för långt för att skjuta utan stöd samtidigt som att räven var på väg ifrån oss. ”Ja, detta är jakt” tänkte jag men fortsatte gå efter räven. Jag lät Nelly söka av lite på fältet för att låta henne bekanta sig med rävlukten och fortsatte uppför en backe där jag såg räven sist. Väl uppe på backen såg jag att räven fortfarande letade efter mat på fältet och var nu inom skjutavstånd. En snabb blick bakåt för att se var jag hade Nelly, som fortfarande försökte ta reda ut lukten, innan bössan kom up mot axeln. Skottet gick och räven var död, åtminstone så trodde jag det. Jag tittade på Nelly som nu följde i rävlöpan. ”Bra” tänkte jag, ”Nu kommer hon att spåra till en död räv som är precis vad jag vill”. Men när hon närmade sig räven gick den plötsligt upp och började springa. Nelly, som såg det hela, följde automatiskt efter. Medan jag försökte komma närmare såg jag hur Nelly var lite konfunderad över vad hon skulle göra. Det är kanske inte det lättaste när man för första gangen förföljer ett rovvilt. Drevet gick in i ett skogsparti och det var när räven stannade upp och väste åt henne som jakten i henne vaknade ordentligt. På ett avstånd av ungefär 200 meter hon fångade räven 3 gånger men kunde inte hålla kvar den tills jag kom. Inte förrän de kom ut ur skogen till ett majsfält som hon fick ett ordentligt grepp och jag kunde avsluta det hela. Jag var nöjd över att unga Nelly hade tillräckligt med mod för att möta en räv. Liksom den övre bilden visar, kan ni tro mig när jag säger att hon var ganska trött när vi kom hem från dessa intryck.
